Har du barn från en tidigare relation och en bostad i Spanien är det särkullbarnet som avgör hur svårt det här blir. Enligt svensk rätt kan han eller hon kräva ut sin arvslott direkt vid din död, medan gemensamma barn får vänta. Enligt spansk rätt är alla barn bröstarvingar med samma skyddade andel av boet, och efterlevande make får nyttjanderätt i stället för ägande. Vilken av lagarna som gäller kan du till stor del bestämma själv — men den bestämmer inte var skatten betalas.
Till skillnad från britterna deltar Sverige i den europeiska arvsförordningen. Både huvudregeln om hemvist och möjligheten att välja medborgarskapets lag fungerar därför rent åt båda hållen, utan de förbehåll som texter skrivna för brittiska ägare varnar för.
Sunward Legal · Marbella. Senast granskad: 15 augusti 2026.

Vilken lag styr arvet efter dig, svensk eller spansk?
Lagen i det land där du hade din hemvist när du avled styr hela arvet, inklusive bostaden i Spanien. Bor du kvar i Sverige blir det svensk rätt; har du flyttat ned på riktigt blir det spansk. Du kan i stället välja lagen i det land där du är medborgare, och valet ska skrivas in uttryckligen i ett testamente.
Tre saker gäller valet. Det omfattar hela arvet, inte bara den spanska bostaden — arvet går inte att dela upp land för land. Det kan bara avse medborgarskapets lag, aldrig hemvistens och aldrig lagen där egendomen ligger. Och det står kvar även om du flyttar tillbaka.
Den europeiska arvsförordningen har en undantagsventil för den som uppenbart hade närmare anknytning till ett annat land än hemvistlandet. Det är ett undantag, inte ett andra val, och ingenting att planera efter. Vill du ha svensk rätt är det säkra sättet att skriva in det.
Arvsrätt i Spanien och i Sverige, sida vid sida
Systemen skiljer sig inte i detaljer utan i grundtanke. Svensk rätt skyddar efterlevande make och låter gemensamma barn vänta; spansk rätt skyddar barnen och ger maken nyttjanderätt. Samma familj får därför olika svar beroende på vilken lag som gäller.
| Fråga | Svensk arvsrätt | Spansk arvsrätt |
|---|---|---|
| Efterlevande make | Ärver kvarlåtenskapen före gemensamma barn | Får nyttjanderätt, usufructo, till en tredjedel vid sidan av barnen |
| Gemensamma barn | Väntar till den efterlevande makens död | Ärver direkt, som alla andra bröstarvingar |
| Särkullbarn | Kan kräva ut sin arvslott direkt | Ingen särställning: samma rätt som övriga barn |
| Barnens skyddade andel | Laglott, hälften av arvslotten | Legítima, två tredjedelar av boet |
| Fritt att testamentera bort | Hälften av kvarlåtenskapen | En tredjedel av boet |
Två rader förtjänar en förklaring. Enligt ärvdabalken omfattar den efterlevande makens rätt ett särkullbarns arvslott bara om barnet avstår från sin rätt till förmån för maken, och avstår barnet får det i stället efterarv vid den efterlevandes död. Maken har dessutom alltid rätt till egendom ur boet motsvarande fyra prisbasbelopp, sammanräknat med det som tillfaller honom eller henne vid bodelningen.
Den spanska legítiman är heller ingen klumpsumma. Två tredjedelar av boet är reserverade för bröstarvingarna: en tredjedel fördelas lika mellan dem, en tredjedel är förbättringslott inom samma krets, och bara den sista är fri. Reglerna gäller den spanska civillagen, som styr i Andalusien — flera regioner har egen arvsrätt med helt andra lösningar.
Varför särkullbarn är det svåraste fallet
För att systemen placerar honom eller henne på motsatta ställen i tidslinjen. Svensk rätt ger särkullbarnet rätt att få ut sin del redan vid det första dödsfallet; spansk rätt behandlar alla barn lika men reserverar en större andel åt dem. Det slår igenom direkt på ägandet av bostaden.
Konsekvensen är sällan pengar och nästan alltid samägande. Består boet i huvudsak av en lägenhet får särkullbarnet sin arvslott i egendom, inte i kontanter. Den efterlevande sitter då i en bostad som ägs tillsammans med makens barn från ett tidigare förhållande, och ingen av dem kan sälja eller hyra ut utan den andra.
Tre saker styr utfallet, och alla tre bestäms medan man lever: ett lagval som gör att rätt lag tillämpas, ett testamente som fördelar just bostaden på ett sätt som fungerar, och tillräcklig likviditet i boet för att lösa ut någon i stället för att göra honom till delägare. En sak till: sambor ärver inte varandra enligt svensk lag. Sambolagen ger rätt till bodelning av samboegendom, inte arvsrätt.
Vad händer med den spanska bostaden i praktiken?
Oavsett vilken lag som styr arvet krävs samma spanska handling: en escritura inför notarie där arvingarna tar emot arvet och fördelar det, och som sedan skrivs in i fastighetsregistret. Alla som blir ägare eller nyttjanderättshavare måste underteckna, och var och en behöver ett spanskt identitetsnummer. Notarien är opartisk och svarar för handlingens form — inte för att fördelningen mellan efterlevande make och styvbarn blir den ni hade tänkt er. Ingen vid det bordet företräder någon av er.
Identitetsnumret är den vanligaste bromsen. Ett NIE-nummer tar veckor, och en arvinge som aldrig har haft något med Spanien att göra börjar från noll — mitt i en frist som redan löper. Fullmakt inför notarius publicus i Sverige med apostille löser resan, men inte tiden.
När nyttjanderätten är det som ärvs, som i den spanska ordningen, skrivs den in som en egen rättighet: bostaden får två poster, äganderätten hos barnen och nyttjanderätten hos den efterlevande. Det är hanterbart, men ingenting en svensk arvinge räknar med, och det påverkar vad bostaden går att sälja för.
Har du särkullbarn och en bostad i Spanien? Boka 20 minuter, kostnadsfritt och på svenska, så går vi igenom vad som händer med just den bostaden enligt respektive lag innan du bestämmer dig för ett lagval.
Arvsskatten följer bostaden, inte lagvalet
Det här är den distinktion som förvirrar flest: lagen som styr arvet avgör inte var skatten betalas. En bostad i Spanien beskattas i Spanien, oavsett om arvet fördelas enligt svensk eller spansk rätt. Ett lagval ändrar fördelningen mellan arvingarna. Skatten står kvar där den stod.
Bor arvingen inte i Spanien beskattas bara det som finns i Spanien — bostaden och de spanska bankkontona — och ingenting av det svenska boet. Fristen är sex månader från dödsdagen, räknad i kalendermånader oavsett hur långt arvskiftet hemma har kommit. Anstånd om ytterligare sex månader kan begäras, men bara inom de fem första och med dröjsmålsränta.
Två saker till, och båda är sådana som brukar bli fel:
Vilken myndighet och vilka regler är olika frågor. När den avlidne inte bodde i Spanien lämnas deklarationen till den statliga skattemyndigheten för utomlands bosatta, inte till det andalusiska skattekontoret — men de andalusiska reglerna tillämpas ändå, eftersom det är där den största delen av den spanska egendomen ligger.
Andalusiens lättnad är stor men inte en befrielse. För arvingar i grupp I och II — barn och andra bröstarvingar, make och släktingar i rakt uppstigande led — sänker de andalusiska skattereglerna skatten med 99 procent av skattebeloppet, och dessförinnan minskas underlaget med 1 000 000 € per arvinge i den kretsen. Siffrorna gäller i Andalusien i augusti 2026. Kvar blir 1 procent — och hela skyldigheten att deklarera i tid. ”I Andalusien betalar man ingen arvsskatt” är fel på just den punkt som kostar pengar. Observera också vilka som räknas upp: en efterlevande sambo finns inte i den kretsen, vilket är ett skäl till att pröva frågan innan och inte efter.
I Sverige finns ingen motsvarande skatt att kvitta mot: arvs- och gåvoskatten avskaffades från och med den 1 januari 2005. Den spanska skatten är alltså inte en extra skatt utöver en svensk, utan den enda. Det finns dessutom ett äldre avtal mellan länderna om skatt på arv, undertecknat i Madrid den 25 april 1963 och publicerat i Spanien den 16 januari 1964, och det gäller fortfarande den 15 augusti 2026. Den uppgiften är värd att slå fast, för förväxlingen har en bestämd källa: samma dag 1963 undertecknades två avtal, och det som sades upp 1974 var det andra — avtalet om skatt på inkomst och förmögenhet, sedermera ersatt av 1976 års avtal. Arvsavtalet rördes inte av den uppsägningen, och den spanska skattemyndigheten upptar det alltjämt bland de tre arvsskatteavtal Spanien över huvud taget har.
Vad avtalet är värt i praktiken är en annan fråga. Eftersom Sverige inte tar ut någon arvsskatt finns det sällan någon svensk skatt att räkna av mot den spanska, och avtalets nytta ligger i stället i reglerna om vilket land som får beskatta vad och om var den avlidne ska anses ha haft hemvist.
Två räkneexempel
Båda är konstruerade och visar hur mekaniken slår. Makarna äger till lika delar en lägenhet i Marbella värd 450 000 €, och mannen har en son från ett tidigare äktenskap som är hans enda barn. Mannen avlider först, och hans andel är värd 225 000 €.
Om svensk rätt styr arvet. Sonen är särkullbarn och kan kräva ut sin arvslott direkt; inga gemensamma barn skjuter upp något, och hela mannens andel går till honom. Änkan äger 50 procent av lägenheten, styvsonen 50 procent, och de är delägare tills någon köper ut den andra. Värdet är oförändrat. Det som ändrats är att ingen av dem längre bestämmer själv.
Om spansk rätt styr arvet. Två tredjedelar av mannens andel, 150 000 €, är legítima för sonen. Den sista tredjedelen, 75 000 €, kan testamenteras till änkan, och hon får dessutom nyttjanderätt till en tredjedel av boet. Änkan står nu för 300 000 € av lägenhetens värde och sonen för 150 000 €. Det spanska systemet ger alltså här änkan en starkare ställning än det svenska — tvärtemot vad de flesta antar.
I båda fallen är den spanska arvsskatten på bostaden densamma, med samma frist och samma myndighet. Det är poängen med att hålla isär frågorna.
Frågor och svar
Kan jag skriva ett testamente som ger allt till min make?
Bara inom gränserna för den lag som styr arvet. Med svensk rätt kan ett särkullbarn påkalla jämkning och få ut sin laglott, hälften av arvslotten, men anspråket måste framställas inom sex månader från delgivningen av testamentet. Med spansk rätt är två tredjedelar av boet reserverade åt bröstarvingarna och kan inte testamenteras bort.
Måste jag ha ett spanskt testamente för att välja svensk lag?
Nej, valet kan skrivas in i ett svenskt testamente. Ett spanskt är ändå ofta praktiskt, eftersom det registreras och hittas snabbt efter dödsfallet. Villkoret är att handlingarna inte återkallar varandra, vilket beskrivs i genomgången av testamente i Spanien.
Behöver mina arvingar en bouppteckning i Sverige och en handling i Spanien?
I praktiken ja, och tidtabellerna är olika. En svensk bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad därefter. Den spanska handlingen är separat, och sexmånadersfristen väntar inte på det svenska arvskiftet.
Vad händer om ingen gör någonting?
Bostaden står kvar i den avlidnes namn och deklarationen blir försenad. En försening utan föreläggande kostar 1 procent plus 1 procent för varje hel månad, och efter tolv månader 15 procent jämte dröjsmålsränta. Ingen kan sälja eller belåna bostaden förrän arvingarna har undertecknat och skrivit in den spanska handlingen.
Gäller det här också om jag äger bostaden genom bolag?
Nej. Då ärvs andelar i ett bolag och inte en fastighet, och både arvs- och skattefrågorna ser annorlunda ut. Det är en av flera situationer där den här artikeln inte räcker.
Var börjar du?
Tre frågor avgör riktningen: har du barn utanför det nuvarande äktenskapet, vill du att svensk eller spansk arvsrätt ska styra, och räcker boet för att lösa ut någon i stället för att göra honom till delägare. Är svaret på den första ja bör de andra två besvaras skriftligt.
Samma ämne ur brittisk synvinkel finns i genomgången av arvskiften i Spanien och vad ägandet kostar löpande i artikeln om skatt i Spanien. Någon som läser båda rättsordningarna finns hos en svensk advokat i Spanien.
Boka 20 minuter, kostnadsfritt och på svenska. Berätta hur familjen ser ut och var bostaden ligger, så säger vi vilken av de två lagarna som ger det resultat du faktiskt vill ha.
Den här artikeln är allmän information om spansk och svensk rätt och inte rådgivning i ditt ärende. Den återger rättsläget den 15 augusti 2026; skattesatser och frister ändras. Källor: förordning (EU) nr 650/2012, art. 20–22 och 34; ärvdabalken (1958:637), 2 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 och 9 §§, 7 kap. 1 och 3 §§, 20 kap. 1 och 8 §§; sambolagen (2003:376); lag (2015:417) om arv i internationella situationer; spanska civillagen, art. 806–808 och 834; Ley 29/1987, art. 7 och andra tilläggsbestämmelsen; Real Decreto 1629/1991, art. 67–68; Ley 5/2021 (Andalusien); Ley 58/2003, art. 27; Convenio entre España y Suecia para evitar la doble imposición y establecer normas de asistencia administrativa recíproca en materia de Impuestos sobre las Herencias, Madrid, 25 de abril de 1963, instrumento de ratificación publicado en el BOE de 16 de enero de 1964, en vigor a 15 de agosto de 2026; Canje de Cartas hispano-sueco de 28 de junio de 1974 (BOE de 15 de agosto de 1974), que denunció únicamente el convenio sobre impuestos sobre la renta y el patrimonio; prop. 2004/05:25.